Avlångt – långt …

det är två ord som kan bli så totalt olika när jag har vridit och vänt på dem, att de inte kan få några liknande betydelser eftersom att jag är en person som försöker hitta vinklar och meningar med ”samma” ord men med helt olika innebörd.

Dagen började så bra, när jag slog upp mina melerade ögon sken solen över älven som glittrade av dess strålar. Jag var full av energi och kände att idag skulle det bli mycket frisk luft och ännu mer fotande. Jag slog på datorn och gick till utedasset. Ja, vi har ett sådant så sluta gapa av förvåning och stäng munnen, jag börjar gilla mitt utedass mer och mer kanske för att jag inte vill lämna platsen där den finns. Nåja, det var inte det jag skulle avhandla men det har kanske lite med hur resten av jag fungerade under dagen och kvällen. Tydligen var det så att jag tömde mer än det jag brukar på dasset under morgonen, hela hjärnan följde med och synen försvann någonstans, den följde kanske med solstrålarna och ner till de fem svanarna som fortfarande inte hade vaknat ur nattsömnen och blev fast där. Jag har nämligen bra utsikt från den platsen också.

När jag kom in och var uppkopplad mot resten av världen tittade jag på veckotemat i fototrissen, där stod LÅNGT, eller var det rätt jag läste -AVLÅNGT. I alla fall tog jag kameran i hand och knallade ut för att fota de ”långa” träden på tomten som inte är långa utan höga, men jag hade ju redan tappat hjärnan så jag fotade snabbt mina tre träd och sedan var det klart, fototrissen för dagen.

 Efter frukosten åkte vi iväg till Laxede, sambon för att fiska och jag för att gå en naturpromenad i skogen och runt på Laxholmen. Fototrissen hade jag kopplat bort för den var avklarad, behövde inte ha de funderingarna på vad jag skulle fota. En sådan underbar dag och jag hade nog gått där än om inte hemfärd och arbete väntade på mig, men det väntar inte för länge utan det är bara att vara på plats. Efter ett kort besök hos mamma satt jag hemma i min stad framför datorn och skulle  lägga upp trissen. Enkelt skulle det bli, men sedan kom ordet över mig, lång. Ingen har väl hört talas om långa träd? Inte ens tanken om kronan långt uppe föll i god ord. Nej, det var så fel som det kunde bli. Nu började jag kolla vad jag egentligen fotat och hittade en fluga med långa ben som syntes tydligt på bilden. Aha, nu kom jag att tänka på svanarnas långa hals som också syntes klart är de flög över mig, nu saknades bara ytterligare en lång kroppsdel. Hade jag fotat något mer långt under dagen eller eventuellt gårdagen? En spillkråka, men inget långt på den, tydligen saknades det. Synd att jag inte kom ihåg gäddan med det långa huvudet för då hade det i slutändan blivit rätt fast det var fel. Där hade lång och avlång kunnat förenas i liknande betydelser. Läs själv och känn efter så får du se – ett avlångt ben, en avlång hals och ett avlångt ansikte – går lika bra som ett långt ben, en lång hals och ett långt ansikte. Eller hur?

Den vägen valdes inte eftersom jag totalt glömt bort min (sambons) gädda förrän nu när jag sitter och skriver det här. Nej nu skulle jag krångla till det lite och använda ordet på ett annorlunda sätt. Någon förvånad, tror inte det. Jag hade ju hittat de där årtalen som jag fotat och kunde använda ordet långt som synonymt med någonting helt annat än det där långa som jag ser, nu skulle jag tänka långt istället och långt bak i tiden skulle jag – till historieböckerna.

Hur det gick vet du som läst och sett min fototriss, långt bort åt fel håll hamnade jag.

Avsändare Margareta som har skrattat så tårarna nästan runnit och sambon var inte sen att följa efter där han sitter bredvid mig vid vårt mycket långa och avlånga datorbord. Jag har även roat andra och det tycker jag är kul om jag kan göra någon gång, BP, inte den historiska bensinmacken långt bort i historien, brukar roa mig med sina härliga texter och ikväll har jag fått hennes att skratta högt. Irrhönans kväll har jag fått avsluta med ett ordentligt skratt och många fler har dragit ordentligt på munnen. Mats han är för fria tolkningar och tycker att jag är friast ikväll, det känns skönt de gånger när jag känner mig riktigt insnöad och inte förstår. Fast det hade självklart varit bra om jag inte visat mig så totalt …

PS. Jag tror inte att jag kommer att ha fel veckotema i fotrissen fler gånger, däremot kan jag tolka ord så att ingen annan förstår. Avlånga trädstammar, det är väl gångbart?